SILVERSMEDJAN I SALSÅKER
Här formger och tillverkar jag smycken och större föremål i silver, ibland även i andra metaller.
Det mesta jag gör är egen produktion för försäljning direkt till kund men jag gör även beställningsuppdrag
t.ex. kyrksilver, där både formgivning och tillverkning ingår i uppdraget.
Det är min fascination för den tredimensionella formen, som utgör grunden i min formgivning, oavsett funktion. Ofta inspireras jag av former som jag hittar i skogen eller på stränder eller andra platser i naturen.
Efter en gedigen utbildning i metallkonsthantverk på Konstfack och 30 års yrkeserfarenhet känner jag mig både trygg och fri i mitt hantverksutövande. Det är skönt att kunna ett material så väl att nästan allt är möjligt, även det nya och okända.
För mig innebär arbetet med silversmide en underbar kombination av konstnärligt och hantverksmässigt skapande.
”Du kan visst inte följa ett recept” sa min bror till mig för länge sen. Det är sant. Oavsett om jag bakade, lagade mat, sydde eller stickade, snickrade eller målade var jag tvungen att få arbeta efter eget huvud. Kreativiteten i sig är och har alltid varit min drivkraft. Att upprepa det jag själv eller någon annan gjort förut är inget som tilltalar.
Efter ett antal konstkurser sökte jag vid 21 års ålder in till Nyckelviksskolan, en ettårig skola för konst och konsthantverk. Jag hade arbetet mycket med textil, lite med trä och keramik men aldrig med metall. Det fanns en linje för varje material och jag sökte till allihop. Jag kom in på linjen för metall och blev förtjust.
Ett och ett halvt år senare står jag i en silversmidesby på Bali och beundrar hantverket i butiken hos den familj som byggt upp silversmidestraditionen i byn. Jag uttalar högt på engelska.
”Tänk om det gick att få lära sig det här någonstans”.
- Om du vill kan du stanna här, säger då smeden bakom disken.
Jag var på Bali i två månader och där arbetade jag för första gången med silver. Det var då jag bestämde mig för att söka till Konstfack för att bli silversmed.
För mig är alla skapande processer lika. Det är valet av material och tekniker som skiljer. Det är skönt att kunna ett material så väl att allt är möjligt, samtidigt som jag tycker om att ge mig ut i det okända.
Som silversmed kan jag tryggt använda mig av mina hantverkskunskaper i det konstnärliga arbetet. Som konstnär och ibland scenograf gör jag då och då sådant jag inte vet om att jag kan.
en artikel av Elin Holmberg med bilder av Elin Nerpin